Acheiropoieta
(skivor utan spårindelning)
satt på din begravning mina byxor hade hål i skrevet
svårt att tänka på nåt annat fastän Herrens lov är heligt
svårt att tänka på nåt heligt, svårt att se nåt mål nån mening whoa
en tatuerad tår för Emil
inte van vid att vinna eller få troféer (BTL!)
en ihjälfrusen svala mer än en fågel Fenix
din mamma hade svårt att stå på benen whoa
en blå bandana på kistlocket, lämna kapellet som en dålig spelning
solen står i zenit där vi står vid Zenit
alldeles för många ord ifrån en mening
80-talist som bebisen i V
svårt att fatta att en bebis blev till tre
blev till fyra o fem hur trång lägenheten blev
en perfekt storm, på vilket sätt är väderlek en lek?
minnen blev till byggstenar, brädor blev till (te) brev
pennan var en hammare, och spikarna beskrev
hur vi konsumerar hur vi konsumeras
målar inte bilder lika mycket som jag tapetserar whoa
kan du räkna allt du sagt o menat?
sett din kompis bli förnedrad mens du satt förstenad?
våra tonår var aldrig särskilt vackra mera
som en ful grimas, som ett gips som sakta stelnar
90-talet var stora jackor och enorma jeans
med hål i håvarna dagarna skulle fångas i
när mobbningskulturen var ngt normativt
lägg alla mina minnen i formalin
ifall drömmen tar livet av mig till sist som Norma Jean
dessa snabba ögonblick, denna ljuva sommartid whoa
öppna landskap, du gamla du fria
framgången stack i ögonen som Sankta Lucia
hur mkt mer behöver vi
allt det vackra som ger dig tvärångest
dom säljer Isabella Löwengrip
som det var jordgubbar på Järntorget
munsåret,blodbubblan i näsborren
borde jag backa, är det för närgånget?
(Guds hand, Akilles hälsporre
jag var en del gör killen välkommen)
ingenting är heligt
om det finns ett helvete så brinner vi för evigt
slår bort tanken, köper ett hem så inreder vi det vitt
tvätta händerna fall du vill ha ett finger med i spelet wo
Woody Allen marathon för det finns ingeting på TV wo
om vi hoppar Bananas så hinner vi se Zelig wo
din mun mot min mun är som vind inuti ett segel wo
säger du gör mig våt tills att det rinner nerför benet wo
du är som Narcissus hur du stirrar blint i spegeln
hon är mer som Carol Anne hur hon försvinner in i tv:n wo
hur jag lyckas göra allting tusen gånger värre
är det bara jag eller verkar husen komma närmre?
ljus betong e färgen, jag gör slut med dom känner
jag vill utomhus o se på ljus o många mänskor whoa